Stackars alla

Sedan jag började sommarjobba har jag sovit ungefär fem timmar varje dag. Jag behöver sömn, så nu jag är trött jämt. Dessutom är det väldigt varmt. Det betyder att jag tillbringar min tid på sjukhuset framför fläkten i köket, helst med ögonen stängda.

Faktiskt... Men jag börjar känna mig lite deprimerad. Det är tråkigt att se sjuka människor. Och även att se anhöriga gråta. Men jag är även ledsen över att vi snart slutar för att alla är så trevliga och tar hand om en på det bästa sättet.

Dock tror jag att det är bäst för min omgivning att jag får min sömn. Främst för Leo som tvingas umgås med mig när jag är som tröttast. Jag blir väldigt sur och deprimerad...


Ungefär såhär ser jag ut på jobbet, fast med sjukhuskläder då!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0