Vi lurar små barn...

I går åkte jag i en glassbil hela dagen. Jag, eller ja, Vera hade en näradödenupplevelse när hon nästan körde ner i det snöigaste diket i hela världen, med en glassbil. När hon sedan klarat sig kollade hon på kartan och såg att hon inte skulle ha kört upp på den vägen, det var kul!
 Ett tag funderade jag på om vi hamnat i ett helt annat land, jag förstod mig inte på kunderna men eftersom Vera kan det där med att prata konstigt så fungerade det ju ändå. Senare berättade hon att det var en kund som hade sagt till henne att hon INTE pratade värmlänska. Jag säger som min pappa brukar säga:
- Om inte DU pratar värmlänska, vem gör det i så fall?


Men vi hade i alla fall tur med vädret så att säga!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0